Doftpinnar och influensa

Dagens lunch

Här hemma är jag fortfarande kvar i förkylnings- och feberträsket. Jag börjar misstänka att monsterförkylningen i själva verket är influensa. Det är bara att bita ihop och fortsätta kurerandet. Maken var omtänksam och hade gjort en lunchlåda till mig med sallad, kokta ägg, stekt kalkonbacon och riven parmesanost.

Den senaste tiden har fördrivits med ett maraton-tittande på SVTs serie "Gift vid första ögonkastet." Jag har tidigare sett första säsongen, av både den svenska och den amerikanska versionen, av programmet. Nu låg jag nerbäddad framför säsong två av den svenska versionen.

Jag tycker att det är spännande att få följa paren från första mötet till när de ska fatta beslutet om huruvida de ska fortsätta vara tillsammans eller inte. Att få bevittna alla processer som sker hos såväl par som individer och se hur de väljer att möta olika hinder som uppkommer längs vägen. Det är ett annorlunda socialt experiment, men det är otroligt intressant och som tittare är det svårt att inte vända blicken inåt. Vilka värderingar är viktiga för mig? Vad är viktigt för mig i en relation?

För mig är det viktigt att integrera feelgood-stunder i vardagen. Så när mina ögon var fyrkantiga och serien var slut bestämde jag mig för att ta fram doftpinnarna som vi fått i present. Det var lättare sagt än gjort att bryta upp förpackningen. Efter en kamp med, den väl omslutande och tämligen hårda, plasten kring korken började det riktiga kriget dvs. att få upp korken. Den satt som berget! Efter lirkande, verktygsanvändade och några svordomar åkte korken äntligen av. När pinnarna satts i och flaskan fått sin plats i badrummet kändes det värt besväret och jag kunde återvända till täcket.

Ute skiner solen. Jag hoppas på att snart kunna vinka hejdå till flunsan och få komma ut för att njuta av vårluften. Håll tummarna!

Må väl!

Doftpinnarna

Charmiga visdomsord från ett café på Caroli i Malmö
i början av året.